Nu börjar denna process bli härligt rörig. Jag låter formen växa fram, men känner dock en viss stress växa upp inombords. Inget känns tillräckligt.
Detta har blivit till ett slags självporträtt. På så sätt har jag fortsatt från labyrinten jag jobbade med förra terminen. Det var en karta över en förvirrad process och ett förvirrat liv. Denna tavla är en karta över ett momentet i skapandet. Det är så jag tolkade uttrycket "Art..is an explosion". Processen är för mig en kraftfull urladdning i nuet. Det behöver inte vara så, men för mig är det så. Process är ju annars ett ord som är associerat med långsam förändring av tingens ordning.
Det känns som jag har mycket kvar att göra. Jag är fortfarande i förvirringsstadiet och måste hitta en röd tråd snart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar