Igår kom min lärare från Linköping (alltså den som lär mig att bli folkhögskolelärare) och besökte mig på min praktik. Nervositeten infann sig rätt tidigt i veckan vilket innebar att jag hunnit besegra den innan gårdagen. Detta innebar att jag var nervös för att jag inte var nervös.. hur kunde jag ta det så lugnt?? Kallt huvud och varmt hjärta som Kernell så vist säger... Men det gick bra, och jag har aldrig känt mig på så rätt spår som jag gör just nu!! Jag känner mig själv som flytande stearin som kan stöpas i vilken form som helst. Jag ÄR bildpedagog i folkhögskolemiljö!! Det känn fantastiskt. Jag önskar alla kunde få känna den här känslan av rätt val i livet..
Tyvärr har detta kanske tagit tid från IDEAL-projektet, men jag vet att allt jag gör hänger ihop så det gäller bara att jag hittar tråden mellan Eskilstuna, Linköping och HDK så blir allt finnemang. Jag är helt enkelt för optimistisk för att det inte ska gå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar