Summering...

Carl Remning... 2003 - 2011. Ett urval.

Konst som imitation, konstruktion eller... vadå??

Det antika Greklands syn på konst (Platons syn på konst) var att det helt klart var en imitation av den förnimbara verkligheten. Sedan dess har denna infekterade diskussion pågått huruvida detta (absurda) påstående är sant eller falskt och jag tror är grunden till att definitionen av vad som kan kallas konst och vem som kan kallas (eller för den delens skull kalla SIG SJÄLV) konstnär.

Jag undrar hur Platon skulle ställa sig till postmodernism. Men det är ju absurt att tänka så, Platon tillhörde en helt annan kontext och kanske är det inte Platon som serverar den smala definitionen av konst som är så seglivad ("jag gillar konst som ser ut som något").

Känns lite som att jag skjuter på folk som redan ligger begravda, men med tanke på just hur seglivad denna mem är så kan jag inte låta bli att dansa på Platons grav ibland.

Sedan har vi den andra föreställningen att allt inom konst måste ha en mystiskt, kodning som ska knäckas. Jag målar exakt det jag målar. Jag ger sedan denna optiska workshop till betraktaren. Det är i sin tur denne får irra sig runt i spännande landskap och labyrinter.

Här citerar jag Mr. Nietzsche:

"All Nature faithfully" - But by what feint

Can Nature be subdued to art´s constraint?

Her smaller fragment is still infinite!

And so he paints but what he likes in it

What does he like? He likes, what he can paint!

Hur man ikläder sig sin roll

Jag har, trots mina snart 8 års högskolestudier, aldrig hittat en magisk formel för att studera. Förrän i går.

I ett av mina tidigare projekt skrev jag och dokumenterade jag om hur man skapar sin identitet i olika kontexter med hjälp av verktyg som till exempel stil och associationer. Att man kan "förbättra" eller snarare "anpassa" sig själv till en viss situation som till exempel studier slog mig inte förrän igår.

Vad är då denna fantastiska upptäckt??

För att kliva in i den äkta, seriösa studentrollen behöver Carl en väl utvald, matchande och icke-färdigknuten....

...FLUGA!

Helt plötsligt kurslitteraturen mycket mer intressant. Den fick liksom en annan "smak" (ja, jag har synestesi). Och dessutom är det ju SÅ stiligt!

Nytt inlägg!!

Jahapp. Det var länge sedan nu!

Jag ska fatta mig kort här. Min situation är följande: Efter en just nu till synes verkningslös examen som folkhögskolelärare har jag nu tagit mig an konstvetenskapen igen. Jag ska återuppta den dammiga B-uppsatsen och samtidigt styra upp C-kursen på halvfart.

Under våren kommer denna byggnad vara objekt för min C-uppsats:

Landstatshuset i Malmö. Ett präktigt exempel på brutalism i Sverige.


För övrigt saknar jag det kreativa klassrummet. Jag saknar HDK. Jag saknar mycket när jag sitter här i mitt glastorn. Jag vill komma ut i världen igen och omsätta mina kunskaper i praktiken. Men just nu känns det tyvärr som att min examen inte är värd ett dyft och att mina kunskaper kommer förtvina. Så jag fokuserar på mina teoretiska studier så länge.